När kan man börja träna efter en förkylning?
När kan man börja träna efter en förkylning? By Linda Ericson // Personlig Tränare och Verksamhetsansvarig på RCSN Fitness January 2018

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet är en slags garanti för god hälsa. När vi tränar blir vi starkare, uthålligare, mer motståndskraftiga samt långt mer tålmodiga och kapabla att hantera vardagliga bekymmer. Dock finns det även tillfällen där fysisk ansträngning kan ha motsatt, snarare negativ, inverkan på vår fysik och till dessa hör de perioder då vi är sjuka.

Under träning höjs såväl hjärtfrekvens som kroppstemperatur, och energiförbrukningen ökar drastiskt. Vid sidan av detta förlorar vi också mycket vätska till följd av svettning. Allt detta är fullständigt harmlöst för en frisk individ, men när vi istället tampas med ett envist virus kan dessa effekter vara direkt skadliga för vår kropp. Till exempel, om du upplever eller har bekräftad feber innebär detta att din kroppstemperatur redan är hög. Ytterligare stigning i temperaturen kan därför vara farlig. När vår kropp arbetar med att göra sig kvitt detta virus är det också viktigt att vi håller vätskenivån fortsatt stabil, varför denna förlust av kroppsvätska i form av svettning kan leda till uttorkning.

Träning i sig utsätter vår kropp för kortvarig stress. Via särskilda processer och mekanismer anpassar den sig gradvis till denna påverkan, det vill säga den blir mer motståndskraftig. Influensa och förkylningsvirus är också källor till stress som vår kropp behöver hantera och övervinna och man skulle därför kunna säga att träning under just förkylningstider innebär att vi tvingar den att utkämpa två olika strider på två olika arenor. Hur långdragen vår sjukperiod blir beror med tanke på detta mycket på hur vi beter oss under själva förloppet.

Baserat på denna slutsats konstateras det gärna att man i dessa situationer gör klokast i att istället inte göra någonting alls och låta kroppen fokusera uteslutande på att hantera viruset. Krävande och utmattande träning är naturligtvis ingen god idé, men sparsam och lågintensiv fysisk aktivitet kan snarare vara bra för dig. Det finns studier som visar på att träning i just den omfattningen varken gör till eller från sett till de symtom vi uppvisar under sjukdom, men med detta menas som sagt lågintensiv och återhållen aktivitet. Högintensiv träning så som tunga styrkelyft eller krävande aerob träning kan å andra sidan ha direkt negativ inverkan på vårt immunsystem vid förkylning.

Vid sidan av detta bör vi också ställa oss frågan om vi smittar. Inbegriper vår träning direkt eller indirekt kontakt med andra människor, till exempel gym, gruppträning eller lagidrott är det viktigt att vi tar hänsyn även till dessa människor. Det är nämligen inte otänkbart att vi smittar via träningsredskap, maskiner eller helt enkelt genom vår blotta närvaro. Misstänker du att du smittar, eller för den delen bara vill agera förebyggande, är rådet att alltid hålla händerna rena, torka av maskinerna efter (och kanske innan) dig samt hålla viss distans till andra individer.

När kan jag återgå till träning?
Innan du tar beslutet om att träna eller inte bör du först läsa av dina egna symtom. Upplever du viss ömhet i halsen, mild huvudvärk samt en envetet rinnande näsa men har energi i övrigt? I detta fall borde det vara tämligen säkert att återgå till träning, så länge du endast upplever irritation i övre delen av halsen. Känner du dig kapabel att utföra ett träningspass trots vetskapen om du inte är helt kurerad bör du tänka på att hålla måttlig intensitet, utöka vilan mellan seten, addera mängden vatten du dricker under passet och se till att vila ordentligt efteråt. Håll hela tiden dina symtom under uppsikt för att undvika att du förvärrar dem.

När är det skadligt att träna?
Uppvisar du symtom såsom smärta i muskler eller bröst, feber, diarré och/eller ömhet i halsens nedre del är det enda kloka att stanna hemma. Tyngre fysisk aktivitet i detta läge kommer garanterat bara att dra ut på hela förloppet snarare än ta dig närmre något fitnessmål.

Rekommenderat för dig
Hur du får din drömrumpa
Hur du får din drömrumpa

Drömmen om en välformad och fast rumpa delas numera av de allra flesta. På samma gång som moder natur välsignat vissa individer med bästa tänkbara förutsättningar och givit dem sin baksida mer eller mindre gratis, krävs det dessvärre desto mer arbete för den andra.

Hälsofördelar med kokosolja
Hälsofördelar med kokosolja

Kokosolja är ett av tämligen få livsmedel som med rätta kan inkluderas i kategorin ”superfoods”. Dess unika kombination av fettsyror har en rad positiva hälsoeffekter, inte minst tack vare den fettsyra som heter laurinsyra vilken är den absolut viktigaste fettsyran för oss människor och vårt välmående. Det är till stor del på grund av denna fettsyra som kokosolja talas om som vore den ett slags naturens guld då den ger oljan dess bakteriedödande och virushämmande egenskaper.

10 nyttiga frukostar
10 nyttiga frukostar

Vad karakteriserar en optimal frukost? Vilka livsmedel bör utgöra detta morgonmål för att vi ska kunna stå oss hela vägen fram till lunch utan ett svajigt blodsocker? Hur bör energifördelningen se ut?

5 bästa ryggövningarna
5 bästa ryggövningarna

Näst efter benmuskulaturen kommer ryggen som en av de största muskelgrupperna. Ryggmuskulaturen går att dela upp i djupa respektive ytliga muskler där de djupa musklerna utgörs av de som rör och stabiliserar ryggraden. Till de ytliga musklerna räknas de mer kända m. latissimus dorsi (förenklat latsmuskeln), m. trapezius (kappmuskeln), samt skulderbladsmusklerna m. rhomboideus minor, m. rhomboideus major samt m. erector spinae (raka ryggmuskeln). De är de senare som omnämns i dagligt tal och som de i bodybuildingkretsar fokuserar på att utveckla.

Tillbaka till toppen