Myter och sanningar om aspartam
Myter och sanningar om aspartam By Emma Fredriksson | kandidatexamen i idrottsvetenskap och hälsa, fysioterapeutstudent och bikinifitnessatlet July 2017

Alla har vi läst om LCHF, barfotalöpning, viktnedgångstéer, kolloidalt silver, träningskorsetter... ja, det är en djungel med information där ute. Något som det har skrivits extra mycket om den senaste tiden är sötningsmedel där aspartam är det mest omnämnda. Aspartam är ett ämne som många förknippar med ohälsa, vilket egentligen inte är speciellt konstigt med tanke på allt man kan höra på nyheterna och läsa om i tidningarna. Men hur väl stämmer detta? Är aspartam verkligen så farligt som folk verkar tro?

För att kunna föra en diskussion såvida aspartam är farligt eller ej bör man känna till vad ämnet faktiskt är. Aspartam (E951) är tillsammans med sackarin, sukralos, cyklamat och acesulfam K ett godkänt syntetiskt sötningsmedel. Per gram ger aspartam 17 kalorier, men med tanke på den mängd som behövs för att motsvara vanligt vitt socker (sackaros) är så otroligt liten, är sötningsmedlet i princip kalorifritt. Innehållsmässigt består aspartam av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra som vanligtvis  även finns i vår vanliga kost. Dessa bryts ned i magsäcken och tarmarna till metanol. När JECFA (WHO:s internationella expertgrupp) år 1981 gjorde en bedömning med hjälp av de studier som då gjorts på aspartam ansåg de att ett intag av 40 mg / kg kroppsvikt och dag (säkerhetsfaktor 100) skulle vara helt ofarligt. Ett flertal nya utvärderingar har gjorts sedan dess, men rekommendationerna förblir detsamma. Man har helt enkelt inte kunnat hitta några fynd som stödjer ett sänkt rekommenderat intag, trots att aspartam är den mest undersökta livsmedelstillsatsen. (1)(2)

Det folk oroar sig mest över gällande aspartam verkar vara dess nedbrytningsprodukt metanol. Ett vanligt motargument till denna oro brukar vara att apelsinjuice innehåller mer metanol än aspartamsötad läsk, vilket faktiskt stämmer. Metanol finns även naturligt i andra frukter och juicer i mängder som är helt ofarliga (2). Det finns däremot ett par studier som visat att metanolen från aspartam är cancerframkallande, men dessa studier har stora brister. Framför allt är studierna gjorda på djur som intagit doser på minst 4000 mg aspartam per kg kroppsvikt och dag under en hel livstid. Mängder som i princip bör vara omöjliga att få i sig (jämför med det rekommenderade dagliga intaget på 40 mg /kg kroppsvikt och dag). Dessa studier är alltså inte tillförlitliga och har kritiserats av flera forskare och experter (3). De flesta studier visar dessutom att metanolen från aspartam inte bidrar med någon hälsofara (4).

En annan vanlig teori är att aspartamsötad läsk skulle bidra till ökad hunger och viktuppgång. Detta är något som är väl studerat och man har gång på gång kunnat visa samma resultat; det finns inget samband mellan aspartam och viktuppgång, hunger, blodsockernivå, insulinnivå, kolesterolnivå eller blodfettsnivå (5)(6). En studie från 2012 gjorde ett experiment under ett halvår där de jämförde vatten, mjölk, sockersötad Coca Cola och Coca Cola light med avseende på glukostolerans, insulinkänslighet, blodtryck samt nivåer av blodfetter, blodsocker, insulin och leptin (det vill säga faktorer som man undersöker när man vill testa om någon har diabetes exempelvis). Forskarna kunde visa ett samband mellan sockersötad Coca Cola och leverfett, skelettmuskelfett, visceralt fett (fett runt organ), blodfett och totalt kolesterol medan Coca Coca light hade samma effekt som vatten på samtliga faktorer. (7)

Men om nu aspartam är bevisat ofarligt, varför är det som många som fortfarande argumenterar emot det? Om jag får gissa tror jag att många anser att aspartam är för bra för att vara sant. Kalorifritt och ofarligt, är det ens möjligt? Folk blir tveksamma och börjar göra studier på detta i hopp om att kunna “bevisa sanningen”. Detta är med stor sannolikhet anledningen till att studierna som kommer med dessa “revolutionerande resultat” är riktigt usla. Forskarna är helt enkelt för ivriga på att hitta signifikanta resultat att de väljer en halvtaskig metod, för få deltagare och/eller annat som gör resultaten mycket tveksamma. Som slutsats kan man säga att det finns studier som påvisat en korrelation mellan aspartam och vissa negativa hälsofaktorer, men att dessa korrelationer endast kan ses vid mycket stora mängder aspartam. Allt är självklart en dosfråga, men håller man sig inom rekommendationerna (vilket de allra flesta gör med stor marginal) finns det ingen anledning till oro.

Källförteckning

Abrahamsson, L., Andersson, A. & Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan. s. 52-53. Stockholm: Liber.

Livsmedelsverket (2016). Aspartam. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel/aspartam/ [2017-05-21].

EFSA (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2013.3496/epdf [2017-05-25].

EFSA (2013). Statement on two reports published after the closing date of the public consultation of the draft Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2013.3504/epdf [2017-05-25].

Anton, S.D., Martin, C.K., Han, H., Coulon, S., Celafu, W.T., Geiselman, P. & Williamson, D.A. (2010). Effects of stevia, aspartame, and sucrose on food intake, satiety, and postprandial glucose and insulin levels. Appetite, vol. 55(1), ss. 37-43.

Santos, N.C., De Araujo, L.M., De Luca Canto, G., Guerra, E.N.S., Coelho, M.S. &  Borin, M.F. (2017). Metabolic effects of aspartame in adulthood: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. Critical reviews in food science and nutrition, vol. 10.

Maersk, M., Belza, A., Stodkilde-Jorgensen, A., Ringgaard, S., Chabanova, E., Thomsen, H., Pedersen, S.B., Astrup, A. & Richelsen, B. (2012). Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study. The American journal of clinical nutrition, vol. 95(2), ss. 283-9.

Rekommenderat för dig
Hur du får din drömrumpa
Hur du får din drömrumpa

Drömmen om en välformad och fast rumpa delas numera av de allra flesta. På samma gång som moder natur välsignat vissa individer med bästa tänkbara förutsättningar och givit dem sin baksida mer eller mindre gratis, krävs det dessvärre desto mer arbete för den andra.

Hälsofördelar med kokosolja
Hälsofördelar med kokosolja

Kokosolja är ett av tämligen få livsmedel som med rätta kan inkluderas i kategorin ”superfoods”. Dess unika kombination av fettsyror har en rad positiva hälsoeffekter, inte minst tack vare den fettsyra som heter laurinsyra vilken är den absolut viktigaste fettsyran för oss människor och vårt välmående. Det är till stor del på grund av denna fettsyra som kokosolja talas om som vore den ett slags naturens guld då den ger oljan dess bakteriedödande och virushämmande egenskaper.

10 nyttiga frukostar
10 nyttiga frukostar

Vad karakteriserar en optimal frukost? Vilka livsmedel bör utgöra detta morgonmål för att vi ska kunna stå oss hela vägen fram till lunch utan ett svajigt blodsocker? Hur bör energifördelningen se ut?

5 bästa ryggövningarna
5 bästa ryggövningarna

Näst efter benmuskulaturen kommer ryggen som en av de största muskelgrupperna. Ryggmuskulaturen går att dela upp i djupa respektive ytliga muskler där de djupa musklerna utgörs av de som rör och stabiliserar ryggraden. Till de ytliga musklerna räknas de mer kända m. latissimus dorsi (förenklat latsmuskeln), m. trapezius (kappmuskeln), samt skulderbladsmusklerna m. rhomboideus minor, m. rhomboideus major samt m. erector spinae (raka ryggmuskeln). De är de senare som omnämns i dagligt tal och som de i bodybuildingkretsar fokuserar på att utveckla.

Tillbaka till toppen