Tillhör du en av alla dem som alltid blir lite deppig på hösten, men inte helt kan sätta fingret på varför? Du är i alla fall långt ifrån ensam. 

Säsongsdepression, eller SAD som det kallas, är en slags rubbning av sinnet som återkommer varje år på samma tidpunkt. Man vet inte exakt vad som orsakar SAD, men många forskare menar att hormoner i hjärnan triggar attitydförändringar vid vissa tidpunkter [1]. En annan teori är att minskad mängd solljus får hjärnan att producera mindre serotonin som länkas till att humöret inte fungerar som det skall och därmed kan orsaka depression och ångest [2]

 

3 saker du själv kan göra för att må bättre

Oavsett om det är SAD, stressen av det nya skolåret, den oändliga väntan till nästa sommar med solljus eller bara den kyligare temperaturen ute som du känner dig deppigare av så finns det faktiskt ett par knep du kan ta till för att hjälpa dig själv.

1. Träna varje dag

Sensationell nyhet; träning är bra för dig! Fast det visste du såklart redan, men visste du att det även påverkar hur du mår mentalt? Träning har faktiskt bevisats om och om igen att vara en nyckel till mental hälsa och bara 30 minuter om dagen kan räcka [3], [4]. I stort sett alla studier som gjorts på träning visar på ökat välbefinnande efteråt [5]. Att det har en massa andra fördelar som ett starkare hjärta och en hälsosam kropp får du med på köpet [6].

HÖSTTIPS: Få in mer träning i vardagen på ett kul sätt. Gillar du att plocka svamp? Perfekt! Ge dig ut på en långpromenad bland de färgglada höstlöven och varje gång du hittar en kantarell - 10 squats och stubbar är självklara stationer för triceps dips och box jumps.  

2. Få mer ljus

Hösten har massor med mysiga fördelar som färgsprakande skogar och att du kan tända en eld i öppna spisen igen, men en sak de allra flesta är överens om är att de mörkare och mörkare dagarna inte direkt får oss att hoppa av glädje. Bristen på dagsljus kan påverka både sömn och mental hälsa [7]. När den ännu mörkare vintern sedan står för dörren så blir vikten av tillräckligt med ljus ännu större och har du svårt att få tillräckligt med dagsljus så kan ljusterapi vara ett hjälpande alternativ [8]. 

HÖSTTIPS: Spenderar du dagarna inne på ett mörkt kontor, se till att du har tillräckligt med belysning runt din arbetsplats. Har du möjlighet så kom ut på en promenad i dagsljuset på lunchrasten. Utnyttja de ljusa timmar som är och se till att få så mycket ljus du bara kan. Det kommer ditt välbefinnande tacka dig för! 

3. Välj rätt mat

Sommaren är över och beach 2020 ligger långt bort i horisonten. Det betyder dock inte att dina kostvanor inte påverkar hur du mår. När höstdepressionen och den följeslagande kusinen ångesten knackar på dörren så finns det faktiskt flera livsmedel som kan hjälpa dig att slänga ut dem igen. 

Visste du att omega-3 fettsyrorna EPA och DHA i lax kan hjälpa din hjärna att slappna av [9]? De kan även reducera inflammation, motverka att hjärncellerna utvecklar mental ohälsa som ångest och hjälpa din hjärna att bättre hantera förändring som triggar deprimerande ångestsymptom [10]

När du hör någon nämna gurkmeja så tänker du säkert på det där gula som man använder när man inte har lust att spendera en massa pengar på saffran men fortfarande vill åt den gula färgen? Men gurkmeja har faktiskt visat sig lindra ångestsymptom genom att höja blodets nivåer av de antioxidanter [11] som reducerar cytokiner som ofta förknippas med utveckling av ångest [12]

HÖSTTIPS: Soppa, soppa, soppa! Finns det något mysigare än att krypa ihop i soffan med en god och värmande soppa att njuta av? Det finns massor av hälsosamma soppor att välja mellan. Kolla in det här receptet med laxsoppa med gurkmeja.

Är matlagning inte ditt starkaste kort finns hjälp att få: Kosttillskott med gurkmeja och omega-3.

 

[1] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4673349/

[2] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3577787/

[3] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15518309

[4] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15838583

[5] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5934999/

[6] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28507196

[7] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4031400/

[8] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5331315/

[9] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25954194

[10] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4540034/

[11]https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17569207

[12] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22814704